lördag 22 januari 2011

motreaktion


Jag är kvar på Formex i mina tankar. Som vanligt är det roligt att plocka med sig kataloger och bilder och broschyerer. Man får inspiration och ser hur olika företag presenterar sina produkter. I år delade Jeanne d' Arc Living ut gratistidningar i massor. Det verkar som de överproducerat sina magasin och nu gav bort dem i stället för att lämna dem till återvinning. Jag plockade till mig ett par nummer, tänkte att det säkert finns en del fina bilder att spara, men jag blev helt förundrad över hur makalöst trist och likriktat innehållet är. Shabby chic släng dig i väggen! Jag vet inte om detta magasin är nåt slags formalistisk bibel för alla älskare av stilen, men hur trist sammasamma får det bli?! Vitt, avskavt, fattigmanssilver, hortensior, gamla mossbelupna blomkrukor, växthus, spetsar och volanger, en och annan gråvit rand, broderier, virkat, zink förstås. gråtonat lila, blekt rosa, lavendel, rosmarin, oxiderat, speglar och ramar med rak nederkant och rundade toppar, gamla foton och urblekta tryck....pust...alla reportage och annonser flyter in i varandra, avlöser varandra, cementerar en look som kanske i lite mer personlig form kan vara fin, men här blir extremt trist, helt enkelt feg och opersonlig. Förlåt alla sålda, men jag får lätta uppstötningar när jag bläddrar i dessa magasin. Här en kommentar från verkligheten...

På gång och klart på Formex




Här är vår monter medan vi jobbade med den och när den var klar. Vi blev väldigt nöjda med den och har också fått beröm från kunder och andra mässbesökare. Det är så roligt att få höra uppskattande ord och beröm. Tack tack och det ger motivation och lust att jobba vidare och fundera på nästa kollektion.
Formex i övrigt blir aldrig lika roligt som första gången. Man blir van, känner igen sig, vet vad man bör titta på och vad man absolut inte får missa, men visst är det roligt och inspirerande. Jag tittar på människor och montrar, man ser vilka som flyttar till nya bättre, eller kanske mer tillbakadragna lägen på mässan. Man ser nya utställare, men saknar sällan såna som försvinner, för utbudet är så stort. I år hade söta lakansmärket by Svedala en stor monter i B-hallen och mitt emot den visade favoriten Maria Montazami en kollektion med tassels, eller tofsar, som man säger på svenska...
Vi på Canada Goose Home, som är placerade mitt emot danska firman Nordal, scannar naturligtvis av deras monter fylld med nygjort gammalt i sköna färger. Jag och min kollega köpte läckra barockinspirerade stora ljusstakar förra gången, och de har verkligen lyst upp vintern hemma hos mig, vare sig ljusen varit tända eller inte. I år hade de nya ljusstaksvarianter, mer nötta,rostiga, titta på översta bilden...och sköna utebord, stolar och bänkar i avskavt blått eller turkosgrönt...varför har jag en så liten balkong? Förresten har jag ju redan en turkos, ommålad och flagad ikea-stol i gammal modell på balkongen, som jag tror jag skall fixa till med ett extra lager färg och lite egen-skav till våren. Såg också många fina lampor. Själv gillar jag mer strama varianter eller lampor med industri-känsla, men jag tror min dotter skulle gilla en lite mer romantisk lampa i sitt fönster och jag såg en fin i Watt och Vekes monter. Får se om jag kan få tag på en sådan.
Jag blev inte så förtjust i trendmontern denna gången, faktiskt inte ett dugg inspirerad. Tyckte den var fylld av plåtter och krimskrams. Fanns några fina stora vaser, nån gammal från Uppsala-Ekeby såg jag, och flera till som också var fina, men annars kändes det rörigt och för mycket av allt. Jag såg en äldre fåtölj omklädd med rosa tyg, just nu tror jag det var från 10-gruppen, men jag kommer inte ens ihåg det helt säkert.

tisdag 18 januari 2011

Kväll i Tumba



Tåget gick och kom i tid. Är i Stockholm för att jobba med CG Homes mässmonter och besöka Formex. Här är lika gråsnöhögigt och grusisigt som i Göteborg. Känns som varje sällsynt inlägg jag gör numera som ett mantra berör vädret. Jag är het enkelt trött på vinter. Blir till och med glad av att slira runt på grusig barmark i stället för att trampa snö. Ser inga färger just nu. Kanske bra då utmaningen jag skev och visade inledningen av härunder, skall göras i huvudsak i vitt....
Jag vet med säkerhet att efter mässan kommer jag att ha fått mer färg på näthinnan. Där kommer det att vara vårinriktat och våra sinnen skall lockas att se och längta efter prylar och annat som andas vår och sommar. Där finns vissa företag som brukar frossa i vårblommor i sina montrar. Dit skall jag gå och njuta...

fredag 7 januari 2011

En liten vink...




...om min Lapphex-utmaning, utan att avslöja något mer.

En gammal favorit och en nyare


Jag kommer fortfarande ihåg först numret av British Vogue som jag köpte som tonåring på 70-talet, ja eller jag kommer ihåg omslaget. En mörkhårig kvinna simmar i ett turkosblått vatten med en starkt rosa hibiskusblomma i håret. Den färgkombinationen har etsat sig fast på näthinnan och varje gång jag ser dessa två färger tänker jag fortfarande på den bilden. Jag tror till och med att jag sparat omslagsbilden även om själva tidningen slängdes vid någon av mina välbehövliga rensningar för flera år sedan.
Genom åren har jag med ojämna mellanrum kostat på mig Vogue och frossat i bilder och texter, ibland tagit avstånd men ofta mest njutit av det jag sett och läst. Med utflykter till italienska, amerikanska och någon gång franska Vogue, är det alltid den engelska upplagan jag återvänder till.
Cover är ett nyare, coolt och lite rockigt dansk modemagasin med mycket inspiration och intressanta artiklar om konst, litteratur, film och förstås om mode och design-världen, i Danmark och i världen. Att läsa den gör att man får öva på att förstå danska också, och det tycker jag om. Förhoppningsvis har man lättare att förstå talad danska om man läst orden och tänkt till om betydelser och sett likheter och olikheter mellan svenskan och danskan.

måndag 3 januari 2011

Vi får leva med vintern ett tag till





Jag börjar tröttna på kylan framför allt. Snö okej, det gör att mina ljussökande ögon och min ljuslängtande själ mår bättre. Men att vi haft vinter sen november och har två månaders vinter kvar känns sådär. Jag jobbar med mått och sport just nu. Helt okej men längtar till mitt ljusa kontor och mina textildesignuppdrag. Bra att göra ett uppdrag där jag kan dra nytta av alla mina sport-designår, men jag vet varför jag har tagit mig vidare och det känns riktigt bra att det blir så tydligt.
Inte gör jag något handfast heller, mer än jobbar. Har inte sytt ett stygn på något textilprojekt sen i början av december. Jag läser böcker. Just nu Amos Oz En berättelse om kärlek och mörker. Väl skriven, en varm, lätt humoristisk ton när han skildrar sina släktingar och deras väg till Israel innan det var Israel. Intressant att läsa om statens uppkomst och utveckling under 30-50-talet och hur alla de olika människor som flyttat dit sett på varandra. Lite som man kan tänka sig USA:s olika invandringsvågor. Läs Dragspelsbrott av Annie Proulx för att följa dem, också en mycket bra bok.
Nu är det nytt år och jag tycker om nystart och att vi vänder mot vår. Såg rosavita blomarrangemang på nyårsdagen i konserten från Wien. Sockrigt vårlikt. Längtansfullt. Dansklänningarna mer subtilt färgsatta i sköna trötta pasteller och smutsiga neutraler med underkjolar i starka tyllfärger mellan neutralare underkjolslager. Vacker genomfört och inspirerande.
Lite nyårsfluff med fyrverkerier. Jag tror det var ovanligt mycket i år eller så var luften speciell och förmedlade alla bollar och allt sprakande på ett extra magiskt sätt.